måndag 1 november 2010

Recension: Watain


-Watain har ett troll som spelar gitarr. Snubben är stor som ett jävla hus.

-Gene Simmons spelar tydligen bas i Watain numera. Han är ca 60år, halvskallig och kompenserar med att kladda ett upponervänt kors i pannan. Han gör dessutom skära av halsen-tecknet mot publiken ca 100 gånger under kvällen. Tufft.

-Sångaren i Watain påminner ibland plågsamt mycket om en gycklare när han hoppar runt på scenen.

-Darth Maul från Star Wars; The Phantom Menace, spelar också gitarr i Watain. Alltså, att ha rakat hår och sedan sminka sig röd och svart är fan inte ok.

-Ovanligt många dorks i publiken, svårt att se skillnad på lajvare och hårdrockare ibland.

-Att gå på BM-konsert iklädd ljusblå skjorta och kofta etc var ett misstag av episka dimensioner. Jag trodde hårdrock handlade om friheten att göra som man vill men istället visar det sig att hårdrockare är den mest konservativa samling nötter jag sett sedan jag kollade på nazisterna på nationaldagen.

-Hur i helvete kan dom låta Ghost spela först?! Nu missade jag deras spelning eftersom jag inte orkade se alla övriga fåniga förband. Tack som fan. Idioter.

Vad var bra då, hmm, hitsen såklart. Samt cudos till djurhuvudena på scenen. Annars så känner jag att jag och Watain går skilda vägar numera (Seriöst, ni måste sparka snubben i djävulssminkningen, det funkar fan inte). Tacka vet jag Gorgoroth på Slussen när det nu var, det var ren ondska.

1 kommentar:

Panzerfaust sa...

Ok, nu känner jag att min post blev lite väl bitter, så himla illa var det verklgen inte. Watain är ett bra band.