Fight Highlight: Hayato Sakurai

Idag finns det inte så många som längre minns Sakurai. UFC sänds numera apå TV4 och varenda snorunge vet allting och GSP hit och Shogun dit. Vilka som egentligen formade sporten är det ingen som bryr sig så mkt om längre. Iaf, jag tänker inte bli långrandig, Hayato Sakurai var och är en av de största oavsett vilka Dana White dekorerar väggarna med i Las Vegas. Han hade allt, det stående, grapplingen och brottningen, och förutom det hade han ett helvetiskt driv som var ganska ovanligt för den tiden. Den här HL:en är inte ny men den är bäst, old school, biatch!

Fight low-light #1

Well, Lou’s been fighting too. You know, rockn’roll is just a metaphor beating someone up, or for being beaten up by someone. Some say it means to have sex, but it ain’t true. It is about punching somebody in the face or kicking somebody’s guts out. And hey, have I not experienced the first? Oh yes. But a long time ago, long time ago. As a matter of fact, I don’t think I have hit someone since I fought that Iranian dude, Arash, in junior high. Back then, I was a pretty good fighter, fearless, having been schooled by a brother two years stronger and two times more aggressive.

Anyhow, since then, it’s been downhill all the way. All the way, I have been beaten up.

First time was in high school, at this party in a shabby old house down by the docks. I think I was seventeen, maybe sixteen. The house was home to a ‘motor’ club and it was rented cheaply to one of its members, who threw a party attracting, like a destructive magnet, all kinds of thugs and youngsters too young to drink in legal bars. This night I had prepared in style, sucking on a glass bottle with more than half a litre of homemade vodka. It tasted like piss. Come to think of it, there probably was piss in that bottle. Lou’s friend, MN, had brewed this toxic juice in his parents’ house, having devised a small-scale, secret distillery on the two upper floors of the church-like building. Anyhow, it tasted like shit. I remember standing by this industrial fence and trying to avoid puking from the sheer taste of it.

Bloody toxic avenger! It worked. I got drunk. Maybe I even got happy. That I don’t remember.

I remember dancing on a bike shed. I remember that the girls were ugly. And I remember finding a rusty screwdriver on the upper floor, inside the house. MN, always resourceful, put this in his pocket, “for safety”.

Then, I remember getting hit, in the back of my head. Once, twice, three times. I am standing on the dancefloor. Well, standing, I am trying to stand on the dancefloor. And then I am running towards the door. I get out, a little surprised, stand among the ugly girls. Wow, that was rockn’roll, wasn’t it.

A few seconds later comes MN, mouth bleeding. As a matter of fact, he is gurgling blood. Floff floff. Two of his front teeth are hanging from his braces. It looks terrible. I remember reflecting on how fucking long those teeth were, their roots all naked like that. “Thseyysh punsschhett myy teesthchh asuut, Lou, thseyysh punsschhett myy teesthchh asuut”.

Then, we go to the hospital. His parents show up. I take the screwdriver from MN’s pocket. I remember sitting in the waiting area, reading a book about birds, not realizing that it was upside down until several minutes had passed.

As I said, for Lou, it has been downhill all the way since fighting that Iranian dude, Arash.

Fight highlight 2: Joachim "Hellboy" Hansen

Okej, den här highlighten är kanske lite väl gammal. Hansen har tävlat ganska mkt sedan den här gjordes och har ett antal spektakulära matcher i Pride, Heroes och Shooto. Men eftersom de flesta HLs är gjorda av entusiaster hittade jag ingen annan som slog denna när det gäller musik och klippning. Nåväl, Hansen, Norges stolthet, är mycket snällare än vad han ser ut att vara. Vanligtvis ses han bära på en liten magväska som brukar rasera den hårda imagen. Jag tror inte han bryr sig så mkt ändå, han är oerhört ödmjuk och trevlig vid sidan av matcherna. Humor verkar han också ha. Iallafall, Joachim Hansen var den som satte skandinavium på kartan när han vann Shoototiteln mot den då obesegrade Takanori Gomi. På den tiden sågs han av japanerna som en livsfarlig striker medan han här betraktades som en slick grappler. Han har allt.

Fight highlight 1: Anderson Silva

Först ut är Anderson "Spider" Silva. Numera UFC's regerande champ i middleweight (-84kg) efter att ha bokstavligen lattjat ut allt motstånd i sin viktklass. Just nu hyllas han som en gud i UFC men jag fick faktiskt upp ögonen för honom redan 2001 då han som underdog besegrade Hayato "Mach" Sakurai i en titelmatch i Shooto. Sakurai var innan dess obesegrad och klassades av många som världens bästa pound-for-pound. Anderson Silva fick tyvärr ändå stå i skuggan av sin dåvarande teamkamrat från chute box, Wanderlei "the axe murderer" Silva, som då regerade light heavyweight i Pride FC. Och när Anderson senare snöpligt förlorade på en heelhook mot Ryo Chonan blev det inga fler matcher för honom i Pride Bushido trots alla tidigare spektakulära knockouter. Vid den här tiden kunde man knappt nämna Anderson utan få förlusten slängd i ansiktet; alltså, den där chonan, alltså, vilken jävla submission? en flygande heelhook! Anderson fick istället kontrakt med ganska anonyma Cage Rage i england där han gjorde rent hus och höll titeln tills UFC äntligen plockade upp honom i toppen igen. Vad som gör honom så bra är hans otroliga timing och träffsäkerhet, i de flesta av sina matcher lyckas han få motståndarna att se ut som värsta nybörjarna. Han är något av en KO-konstnär.
Vad hände med Ryo Chonan? Det visade sig såklart att det där konstiga låset han satte bara var ren flax och han förtjänar egentligen inte att ens nämnas i sammanhanget. Iofs fick även han för ett tag sedan kontrakt med UFC och har väl gjort en stabil första match som han visserligen torskade. Men ifall han någonsin fick chansen att möta the Champ igen så skulle det vara godnatt i första ronden. Och det skulle jag kunna satsa min bostad på. Den tredje mars möter Anderson Silva Dan "Hollywood" Henderson som tidigare tävlat i light heavyweight och bla varit champ i Pride FC. Förmodligen kommer det att bli hans tuffaste match hittills.
Allright, här kommer då Anderson Silvas highlight: