söndag 21 november 2010

The way my wrist gliss I make a hood bitch say “damn!”


I lördags skrev Fredrik Strage och Axel Björklund en tvåsidors hyllning till Kanye West i DN. Och visst, jag gillar visserligen Kanye samtidigt är han lite hiphopens svar på Lady Gaga, lite crazy men förutsägbar. Istället skulle jag vilja hylla Gucci "Scusi" Mane för den senaste tiden har jag lyssnat på Gucci i stort sett dagligen. Här kommer ett par orsaker till varför man inte kan låta bli att älska Gucci:

-Gucci Manes favoritfärg är gult. Han gillar gula bilar, gula skor, gula tees, gula bitches, Bart Simpson etc.
-Gucci Mane tror på vampyrer.
-Gucci Mane har uppfunnit ett nytt ord, burr, och han envisas att repetera detta gång på gång på alla låtar. Oftast har han även en kör som ropar Burr Burr i varje låt. Dessutom gör han om alla ord som innehåller "bu" eller "ber" till burr. Tex burrito blir bhurr-ito och december blir decem-bhurr.
-Han har döpt två mixtapes till "The Burrprint, Pt 1" och "The Burrprint, Pt 2".
-Gucci Mane har ett halsband föreställande Bart Simpson som är gjort av diamanter (han har även ett föreställande Ådi samt ett Frosted Flakes).
-Gucci Mane rappar ofta om hur han knullar med sina pengar och hur han hellre ligger med money än hoes. Alltså som en slags modern variant på Joakim von Anka som brukade bada och sova med sina pengar.
-Hans sidekick heter Wacka Flocka.
-Hans texter är för det mesta asmärkliga (Try to build an empire. Black Ferrari is a vampire campfire).
-Det cirkulerar massvis med rykten om att Gucci Mane i sjäva verket är efterbliven. Ungefär som med Ramones på den tiden. Som bevis på detta finns bla den här filmen från när han var yngre.

Inga kommentarer: