söndag 28 februari 2010

I ditt öja.


Jag har ju skrivit lite om black metal här tidigare sen postade jag ett annat inlägg om hur jag gått vidare musikaliskt och lämnat den musiken bakom mig (som ledde till en underlig kommentar från en gothtjej om hur hon gärna ville se fler inlägg om gotisk heminredning? Bela, det är på väg! Polly Jester arbetar på ett nytt inlägg om inredning as we speak). Men, man kan ju inte direkt anklaga bronken för att vara en musikblogg direkt. För det är något jobbigt pretentiöst som vilar över att skriva om musik. Någonting jag inte gillar. Det är ungefär lika töntigt som de där popsnörena som i sin presentation på random internetkontaktsida, istället för att beskriva sig själva, skriver en lång lista på vilka eländiga brittpoplåtar de brukar gråta till och hoppas att en tjej med stora bröst ska läsa denna lista, förstå hur himla känsliga de är, bli kåt och sedan ligga med denna sjuklige opportunist (Detta har jag hört från en säker källa, det ÄR sant! Musiknerdar har alltid haft en helt snedvriden verklighetsuppfattning. Svaret är ju i själva verket väldigt enkelt, skaffa tatueringar och muskler istället. Det funkar, tro mig).

Så jag skall försöka att inte vandra den vägen. Men! Jag har lyssnat in mig på Burzums nya skiva, Belus, och jag kan liksom inte riktigt låta bli att hylla den lite. Han släpptes ju ur finkan förra året efter att ha suttit inne i 16 år för mordet på sin forne kollega Euronymous och kunde tydligen inte hålla sig från att göra musik igen. Varg Vikernes (först satanist, sen nazist, numera bara crazy) är förmodligen inte en person man skulle vilja hänga med, men, hans kärlek till naturen går inte att ta miste på. Alltså, det här är skivan som The Knife skulle vilja göra men aldrig skulle kunna skapa. Inget ont om dem dock, jag gillar maskerna och hela den där biten. Jag minns att Karin Dreijer brukade vara full som en kastrull på Kompaniet i GBG när jag var liten (nja), då var det inte så mkt gotiska influenser. Mer den klassiska pandalooken med brittiska tantkläder osv och fuldans till Wonderwall. Undrar när hon egentligen blev så himla gravallvarlig? Jaja, Belus är en fin skiva iaf oavsett vad man har för åsikter om Varg. Det är egentligen inte längre Black Metal, utan mer någon slags ödesmättad progressiv ambient. Och Varg sjunger t.o.m. lite mellan growlandet, han låter, tja, nästan snäll.

Nedan, Glemselens Elv, fantastisk låt. Enjoy! Och just det, kom ihåg vem som tipsade er först.

Silverbullit kommer definitivt att göra en cover på den här så småningom. Mammas död!

onsdag 17 februari 2010

Film som jag har sett men som inte ni har sett:

Unchain (2000)

En japansk dokumentär som jag såg på Göteborgs filmfestival 2001. Den gick mitt i natten på den där biografen som ligger uppe vid vasaplatsen ungefär. Min dåvarande flickvän var såklart med och det var typ bara vi två i publiken. Jag bestämde i stort sett alla filmerna som vi såg den där veckan och det ger mig fortfarande lite dåligt samvete idag. Eller så var det så att hon faktiskt valde någon film eller så, jag minns faktiskt inte. Däremot hade vi ett demokratiskt system när det gällde vanliga biobesök, vi bestämde varannan film. Tills den dagen vi hon bestämde att vi skulle se Moulin Rogue, jag klarade bara av ca 15 minuter innan jag viskade till henne att jag skulle åka hem och sen så reste jag mig och gick därifrån. När filmen var slut ringde hon upp mig och var helt skogstokig och skrek att jag var helt jävla dum i huvudet. Jag fick lova att aldrig lämna henne igen på det sättet. Nästa film hon valde var Timmarna så jag var tvungen att snällt genomlida 114 långa minuter tortyr i form av Nicole Kidman, Meryl Streep och Julianne Moore. Urk, jag lider bara jag tänker på det.
Iaf, Unchain handlade om boxaren Unchain Kaji och hur han efter en framgångslös karriär pensionerar sig från ringen pga av en ögonskada. Det är en ganska tragisk skildring av livet som proffs i Tokyo längst ner på alla rankinglistor och långt borta från alla stora galor. Tja, that’s it.

fredag 12 februari 2010

Det kunde lika gärna varit du eller jag! ))<>((


För i helvete. Twitter, hur viktigt är inte det va!?! Man översvämmas av viktig information om orättvisor som begåtts. Idag tex, har min twitter typ fått fnatt av alla RT på den här stackaren. Han råkade fett illa ut när han var på väg hem från sitt jobb på reklamkontoret i Hornstull. Man tror ju att sådant här kanske händer kidsen i Fittja eller så va, men en reklamkille i Hornstull? Vem är det som betalar polisernas löner tex? Just det, reklamkillen! Så håll er i schack, ni hyrknektar! Iaf, de hotade honom att slå på honom med sina teleskopbatonger till björneborgarnas march på stationen ifall han inte raderade bilderna av övergreppet på sin iPhone, och det gjorde han ju såklart (för vem vill bli misshandlad liksom?). Men killen hade ett ess i rockärmen, ta-da, jobbar man med hemsidor så är man en hejare på iPhone såklart. Ett mail till polarna i USA och vips, de raderade bilderna återuppstår! Det är viktigt att man sätter ner foten när sådana här hemskheter händer, åtminstone när det drabbar kanske dig och mig. Så poliserna där ute, se upp med vem ni haffar, det kan ju vara en vanlig kille med spybarkort och inte det vanliga buset. Och i Hornstull dessutom, detta Stockholms Kristiania? Vad händer härnäst? Kommer dom tvinga arbetslösa akademiker till att ta ett vanligt jobb? Booyakah!

tisdag 9 februari 2010

Stay Frosty

Den där Skarsgard vägrar ge upp verkar det som. Ju färre poster, desto fler läsare. Extremt rolig blogg det där.

onsdag 3 februari 2010

LARP II

Okej, jag är sällan personen som spyr galla på dem som redan ligger. Men allvarligt? Jag kunde inte avgöra vilken av dessa två videor som är roligast? Den när ett helt gäng geeks slåss mot en drake eller den när ett par italienska nerdar slåss mot ett träd. Avgör ni.