SxE HxC

Ifall det är någon mer än jag som blir nostalgisk såhär på julen så kan jag rekommendera att besöka bloggen Olde Tyme Hardcore. Känner du dig helt lost vill jag vill speciellt rekommendera pärlörhängen såsom Up front - Spirit, Battery - Only the diehard remains, Rejuvnate - Moment of truth och såklart Judge - What it meant. Men, tänker den insatte bloggläsaren, varför tipsar du inte om Damnation, hela SxE-scenens kanske mest bortglömda skatt? Well, just Damnation fanns inte på Olde Tyme Hardcore, men Damnations, eller Damnation AD som de blev tvugna att kalla sig, - No more dreams of happy endings finns att hämta här. Helt sjukt bra faktiskt.

#prataomdet

Ok, så har det kommit till min tur att #prataomdet. Jag har nu läst diverse inlägg i debatten och jag tycker alla är jättemodiga så här kommer min redogörelse. Jag var rejält mkt yngre än vad jag är idag och ganska så grön bakom öronen om man säger så. På den tiden visste man ju att det var farligt att simma nära stranden men vadå, man var ung liksom, det hör ju till att tänja lite på gränserna när man är tonåring? Iaf, en dag när jag vågade mig extra nära stranden såg jag en kille som satt där helt ensam. Det var tidigt på morgonen så jag antar att han kanske hade spenderat natten där efter en fest eller så? Han var ganska så mkt äldre än jag och så men på den tiden var ju det mest spännande. Självklart lade han märke till mig också och började locka mig med löften om färsk fisk och liknande. Sa att jag var fin och så. Naturligtvis borde jag ha vänt om där och då men jag kände ju samtidigt att det delvis var mitt fel, jag hade ju simmat omkring där och han hade sett mig och jag ville ju inte att han skulle bli besviken. Efter ett tag tröttnade jag på hans lockrop och simmade villigt upp mot grundare vatten, det kändes som att det var det enda som kunde få honom att sluta liksom. Du var en riktigt fin delfin sa han och var jättegullig. Jag undrade mest över när jag skulle få fisken som han hade erbjudit mig tidigare tills det plötsligt gick upp för mig att han inte hade någon fisk. Det var bara en lögn för att få upp mig på stranden! Jag ville simma tillbaka men tidsvattnet hade redan hunnit försvinna. Jag insåg att jag var strandad! Killen började bli mer och mer närgången. Det var obehagligt men jag ville ju inte göra honom ledsen, trots allt så låg jag ju här naken på stranden, det är ju klart att det skulle ha en effekt på honom. Hela situationen var ju mitt fel.

En tidsresa in i framtiden.

För ca ett år sedan skrev jag om filmen Linkeroever, en ganska fantastisk liten film om bl.a. en lömsk pilbågsklubb och deras uråldriga ockulta ritualer. Självklart uppfattade jag den som en ganska bisarr historia tills jag av en tillfällighet nyligen själv besökte en pilbågsklubb. Nu vet jag inte vad jag ska tro längre. Längst ner ser ni även en bild på något som jag hoppas blir årets trend 2012, pilbågsjägarlooken.

Önskelista julen 2010

I julklapp önskar jag mig ett par foppatofflor. Den åtminstone normalbegåvade läsaren inser ju att detta inte är en särskilt radikal önskning. Nästa år, 2011, kommer nämligen alla att ha foppatofflor, det är jag helt övertygad om. Varför?
1) De verkar vara så sköna och lätta.
2) De finns i jättemånga olika roliga färger
3) Först gnällde modebloggarna över att Foppatofflorna var fula, sedan hakade innebandymagasinen på (tex King och Cafe), något år senare skrev aftonbladet och expressen om hur fula de var. Nu har de modebloggare som ursprungligen skrev om foppatofflorna blivit gamla och har ersatts av nya unga modebloggare som aldrig har hört talas om foppatofflor tidigare. De kommer typ ba "whatta fucka is dis liksom?!!"
4) För att alla hade foppatofflor i Japan hösten 2008.

Soundtracks Of Our Lives

Ok, jag postade ju Shogun Assassin tidigare eftersom den, förutom att vara en av de bästa filmer som någonsin gjorts, även har en sinnesjukt bra soundtrack. En annan film med ett riktigt mäktigt soundtrack är Lucio Fulcis Zombie 2. Särskilt själva theme-låten är lysande och låter ungefär som de sakerna jag brukar lyssna på idag. Filmen i sig är ju också en klassiker (haj vs zombie tex!) även om Beyond är min favorit av hans filmer.

Trailern för Zombie 2 hittar du här.

Bloggbeef!

Ett av mina gamla inlägg, bloggrecensioner, skapade en del ont blod, bla anklagades jag för att näthata och internetmobba. Nu är det som så att jag anser mig ha hög moral och stor empati och varje gång jag råkar trampa någon på tårna får jag oftast dåligt samvete. Därför tar jag väldigt illa vid mig när jag blir anklagad för att ha "en sorts tourettes" samt en massa annat trams av en fellow bloggkollega. Nadja, It's on muthafuckah! Och tack för tipset om fienden-bloggen.

Mera Goth

Ok, Gatekeepers nya album Giza släpps den 13/12. Jag passar på att lägga upp ytterligare en smaskig video. Gahh! Cravingz!

GATEKEEPER "Giza" [BLaDe ReDux] from Thunder Horse Video on Vimeo.

Shogun Assassin

Ok, i posten tidigare skrev jag om roliga soundtracks i gamla fantasyfilmer. Snackar vi filmsoundtracks så finns det inget som slår Shogun Assassin. Faktum är att jag inte tror att någon film gjort större intryck på mig än när jag såg den som ung tonåring hos en kompis vid Kvilletorget. Jag har såklart sett originalen, dvs Lone Wolf and Cub: Sword of Vengeance och Lone Wolf and Cub: Baby Cart at the River Styx, men jag gillar faktiskt den dubbade, märkligt sammansatta, Shogun Assassin bäst, mkt pga av att dess märkliga dataspelssoundtrack är så mäktigt. Musiken har ju dessutom samplats exakt 167 345 gånger av olika rappare. Bäst lyckas GZA i 4th Chamber:

Mera Goth

Jag har ett svagt minne att jag postat en video med Gatekeeper tidigare? Iaf, Gatekeeper får mig alltid att tänka på bortglömda fantasyfilmer, som tex Krull, Dungeonmaster, Deathstalker, Hercules 2 etc. Det var alltid fantastiska synthsoundtracks i de där filmerna.

GATEKEEPER "Serpent" from Thunder Horse Video on Vimeo.

Vad är en man

Apropå mitt tidigare inlägg om skogshuggartrenden så går det väl ihop med ett slags rådande machoideal, eller som vanligt när det gäller innerstads-stockholm, ett slags konstruerat machoideal? Dvs personer som inte är speciellt macho försöker härma macho. Nu tror säkert någon att jag ironiserar över det här med att vara macho och att jag helst sitter framför datorn och är bitter över att jag har så lite muskler, att jag önskar att jag kunde odla skägg, att jag helt enkelt inte är tillräckligt manlig. Inget kunde vara mer fel. Sanningen är att jag ibland måste tona ner min manlighet för att passa in i det här metrosexuella samhället. Jag är dessutom biologist och androgyna politiskt korrekta popnerdar vill jag helst ge på käften (de är alla hycklare, tro mig). Iaf, jag sprang på de här bilderna precis och tyckte det var roligt eftersom min forna favoritbloggare Esgieqroue en gång skrev en bloggpost om mannen på bilden nedan under rubriken "Vad är en man". Tyvärr finns inte Esgies eminenta blogg kvar på nätet längre men förhoppningsvis dyker de upp i något annat sammanhang i framtiden. Iaf, nu undrar jag, finns det någon som läser den här bloggen och INTE vet vem mannen på bilden är?