LARP

Jag har försökt fixa så att kommentarerna syns i posten tidigare men det verkar inte funka. Dom finns där, men dom syns inte av någon anledning. Lite diskussioner om hurvida 2001 nights går att köpa på adlibris eller inte. Av någon anledning översvämmades min Twitter i helgen av olika länkar till diverse LARP-filmer på youtube. Jag måste säga att det är bland det roligaste jag någonsin sett. För er som gillar klippet ovan, ni kan se hela versionen här. Jag gillar ju oftast nerdar och så va, men guuud alltså?

2001 Nights

För den uppmärksamma läsaren är ovanstående trailern för filmatiseringen (anime) av en av historierna från '2001 Nights', närmare bestämt nr 14 Elliptical Orbit. Jag hade gärna sett att alla historierna filmatiserades i kronologisk ordning men är ändå glad att någon skakar liv i det gamla mästerverket. Att det är samma snubbe som gjorde Appleseed känns ju dessutom skoj (Min japanska är lite rostig, men tja, någonting med appleseed verkar den ju ha att göra med. Eller?). Tydligen skall det redan finnas någon äldre animeserie/film som är baserad på 2001 Nights men jag har aldrig hittat den. Inte heller To verkar ha dykt upp på torrentsiterna ännu men det är förhoppningsvis en tidsfråga.

2001 Nights är ett mästerverk inom både scifi och manga. Ifall det inte hade varit för Watchmen så skulle jag säga att 2001 Nights är den bästa tecknade serien som någonsin skapats, eller kanske rent av är lika bra. Det är svårt att göra en rättvis bedömning eftersom de är totalt olika, lite som att jämföra MMA med tex strängteorin. Det går numera att plocka upp sin egna obligatoriska utgåva av denna underskattade triologi på siter som tex Adlibris för en billig peng.

Nyårsafton och Beyond

Vaknade av att mobilen surrade på golvet. Jag hatar när det händer, man sätter den på ljudlöst och blir ändå väckt av den där jävla vibratorn. Adil? Vad vill han? Jag svarar inte. Ok, recap, vad hände igår? Hmm. Dricker lungo hemma från min nya fina nespressomaskin som jag fått i julklapp av mamsen och pappsen. Surfar runt på blocket i ett par timmar. Sms:ar Ida och frågade ifall hon vill ses. Det vill hon. ”Kan du köpa med dig lite mat?”. Ca 30 minuter senare ringer hon på. Jag tittar i plastpåsen från den lokala thaien. Var är min Gai Pat?, frågar jag. Vadå, jag trodde du ville ha en Pad Thai? Hon ser skräckslaget på mig. Jag glor uppgivet tillbaka med huvudet på sne. Skojar du med mig eller, frågar jag? Oj, förlåt, försöker hon, men kan du inte ta Pad Thaien ändå? Jag tar upp den ena folielådan och öppnar den och luktar lite på innehållet. Äh, fy fan, säger jag ljudligt och går ut i köket och slänger den i soporna. När jag kommer tillbaka håller Ida på att klä på sig ytterkläderna. Jag säger inget utan lutar mig mot hallväggen medan hon drar på sig stövlarna. Hon gråter inte men jag ser att ögonvitorna är rödfuktiga. Innan hon slänger igen ytterdörren vänder hon sig och säger att jag är helt jävla störd. Jag mumlar whatever. Måste hon slänga i dörren så, den ramlar ju fan av en dag? Ok, klädsel ikväll? Jag lägger fram den grå kostymen på sängen. Haha, senast jag hade den här var på Kristians bröllop. Det var då jag träffade den där lilla asiatiska tjejen som inte kunde säga r ordentligt. Jag kollar i mobilen ifall jag har hennes nummer kvar. Jajamensan, Yuka hette hon. Vad är det för jävla namn? Det hade varit skojigt ifall hon hade pratat kinesiska när vi knullade. Men det gjorde hon inte. Hon kanske var japan iofs? Anyways, ”Hallå, vad gör du? Du har gett mig klamydia!” skickar jag. Skjorta, tar en ljusblå. Ok, jag testar hela outfitten framför spegeln. Det ser bra ut. Jag borde köra mera pullups och definiera axlarna bättre. Inte för att dom inte är definierade redan men det kan alltid bli bättre. Dricker en lungo till. Jag smsar Ida igen. ”Hej, blev du sur?”. Jag tar en IPA ur kylen. Mobilen surrar igen. Inget svar från Ida eller från Yuka men ett mess från Niklas. ”Sitter på puben nere på din gata nu. Redan packad. Kommer du hit?”. Jaha. ”Är du cp eller? Kom upp istället”. Klockan är fan inte mer än 16 och vi ska vara på middagen klockan 18. ”Kan du köpa en pizza” lägger jag till. Ahh, fyfan. Det är -10C ute. Jag vill inte ha mössa på mig för det sabbar frisyren. Pannband? Det ringer på dörren. Köpte du någon pizza eller, frågar jag Niklas. Han bara flinar. Va!?! Amen, idiot, jag bad dig köpa en pizza åt mig? Vae!?, Nä, jag har inte köpt någon pizza. Är du klar eller? Han är klädd i kavaj, den där stora puffjackan från acne, mörka chinos (jag gissar på Hope) och ökenkängor. Hmm, tänker jag, kostym kanske blir för uppklätt ändå? För sent att ändra nu ändå. Har du någon bärs, undrar han. I kylen. Fan, jag smsade hon den där kinesen från Kristians bröllop du vet? Men hon svarar inte. Hon kanske har bytt mobil? Niklas sjunker ner i soffan. Hon var het men så jävla dum i huvudet bara. Jaja. Jag kom att tänka på henne bara. ”Du kan dra åt helvete, jävla subba” sms:ar jag till Yuka. Tror du jag har nått min peak ännu?, frågar Niklas. Va? Ja, alltså, har jag inte nått min peak ännu eller har jag redan peakat? Och isf, när var min peak?

Ok, i en taxi. Var kommer du ifrån, frågar Niklas taxichaffisen. Chaffisen börjar krysta fram någon uppdiktad historia om läkarstudier i Afganistan eller Pakistan eller någon annan random krigzon. Jag avbryter honom. Hörru, varför kör du tunneln? Bron är mycket snabbare ju. Han börjar ursäkta sig med en massa ”Uij, min bro er inti snåbbare”. Jag orkar inte höra på skiten. Du, säger jag, jag betalar bara för vad jag tycker att det här borde kosta, så du vet.

Ok, in på middagen. Olivia tar emot. Hon är ihop med Olof nu. Jag har legat med henne. Undrar om Olof vet det. Iaf, det var för länge sen. Nu har hon börjat tjocka till sig lite. Hon ser lite ut som en bedagad callgirl tänker jag. I sin nyårsstuss och uppsatt hår och allt. Stackars Olof. Jaja, kindpussar och hela skiten. Vad stilig du är, säger hon. Jae, svarar jag. Alla är där. Jag får en drink. Var är Ida, frågar Emelie? Well, jag vet inte riktigt ,svarar jag uppriktigt. Hon gapskrattar. Jag tänker att i Stockholm är att vara narcissist numera den främsta accessoaren. Äter oxfile och häller i mig en och en halv Château Roc de Cambes (2005). Klämmer Eva i röven och säger att ”hon ser fin ut”. Röker Philip Morris på balkongen och kastar fimparna omsorgsfullt på den fula saaben som står parkerad på gatan nedanför. Jävla idiot, tänker jag, vem fan är så dum att den köper en saab idag? Jag funderar på att kasta en tom vinare på biljäveln men har lyckligtvis inte blivit så full ännu. Johan kommer ut och bjuder på en spliff.

Klockan 23.56 står jag på mosebacke och skickar ett sms till Ida, ”Är du fortfarande sur?”. Funderar på att lägga till ”skärp dig” men låter bli. Vi tänder raketer och jag ser dem försvinna upp i mörkret och sedan typ explodera i en liten ljusprutt. Fy fan vad meningslöst, tänker jag. Jag dricker min skumpa direkt ur flaskan och får ett sms. Från Yuka? Nej, det visar sig vara från Ida. ”Hej. Kan vi inte ses och prata lite? Var är du?”. Jag svarar ”På väg hem till Yuka (kines). Hörs imorgon (obs ej tidigt). Gott nytt år!”.

Senare har vi åkt till en fest vid Odenplan. Jag irrar runt och talar om för folk att ”jag ska ta dom sen”. Plötsligt måste jag kräkas, jag rusar före alla som står uppköade bland alla skor och jackor på golvet i hallen och rycker frenetiskt i toadörren. Hallå, säger en kille med glasögon, det är faktiskt kö här. Jag måste spy, ok? Käften. Jag rycker ännu mer i dörren. Sluta rycka jävla bög, hör jag en tjej gapa inifrån. Jag kan inte hålla emot. Uppstötningen kommer plötsligt och jag kräks över jackorna på golvet. Illröd rödvinsspya. Hela toakön stirrar förfärat. Fy fan vad äckligt, säger killen med glasögonen. Jag har fått upp spya i näsan. Han har rätt, det är faktiskt äckligt. Jag känner hur någonting fastnat, kanske en liten bit haricot verts. Jag snorar allt vad jag orkar tills jag känner att biten lossnar och följer med snoret till munnen. Det smakar galla. Jag loskar haricot vertsen på golvet bland jackorna. Äh, va fan, nu får du fan ge dig, börjar glasögonormen igen. Jag greppar tag om hans huvud och trycker honom bakåt så han tappar balansen och ramlar in bland jackorna. Hans glasögon böjs och faller av. Sieg Heil, din jävla fitta!, skriker jag, jag försvarade såna som dig när jag var i Irak, ok!?! Jag stred för både dig och den där horan på toaletten, jag såg mina vänner bli napalmbombade, jag såg dem brinna i tyngdlöshet, ok, så kan man få lite jävla respekt någon jävla gång kanske!?! Går sedan och hämtar Niklas som smsar (till vem då? Ida?).

Jag slumrar i en chesterfieldsoffa på efterfesten. Eva sjunger ”All by myself” på singstar. Jag leker med farfars Luger. Jag pekar på Eva med den och säger att om inte hon håller käft snart kommer jag att splasha hennes jävla hjärnsubstans över hennes pärons parkettgolv. Jag har dödat förut och jag är fullt kapabel att göra det igen, det vet du! Hon ignorerar mig och börjar sjunga till ”Everybody hurts”. Jag pressar pistolen mot min tinning istället och imiterar Christopher Walken i Deerhunter (You know somethin'? The whole thing - it's right here. I love this fuckin' place) men får ingen reaktion då heller. Äh, hon är inte särskilt snygg ändå. Jag inser att kvällen/morgonen inte kommer att bli roligare än såhär utan bestämmer mig för att åka hem. Jag ger Eva en puss på kinden och Olof en klapp på axeln och lämnar dem där i flimret från 50-tummaren. Later bitches!

Rymden!!!!!!!!!!!

Under julledigheten gick jag ju såklart och såg Avatar. Det var verkligen en helt ok film, visserligen lite väl mkt naturfolksromantik de där Na´Vi-folket är ju inget annat än blå rymdindianer och hela handligen är nästan identisk med Dansar Med Vargar. Men rent visuellt, 3D och allting, är den jädrigt spejsig. Snackar man Scifi finns det egentligen bara fyra filmer som är värda namnet, Alien, Aliens och 2001 och Blade Runner. Jag såg om de två första under mellandagarna och de hade nästan blivit bättre med åren. Om man bortser från själva skräckfilmsdelen, dvs den läskiga Alien, är de två, särskilt den första (från fuckin 1979!), så skrämmande snygga. Scenen när Ripley och co väcks ur sin stasissömn på gigantiska Nostromo någonstans i världsrymden skulle jag kunna se hur många gånger som helst. När besättningen sedan sitter och käkar frukost och röker cigg i mässen känns så hemtrevlig att jag skulle kunna ge ett par fingrar för att få vara med.

Ripley: Ash, that transmission - Mother's deciphered part of it. It doesn't look like an S.O.S.
Ash: What is it, then?
Ripley: Well, I, it looks like a warning. I'm gonna go out after them.

And there goes the neighborhood...


De där dagarna är förmodligen förbi. Ridley Scott blev aldrig bättre än när han gjorde Alien och Bladerunner. James Cameron gjorde ju en storslagen comeback nu med Avatar även om den helt saknar den där mörka realismen från Aliens. Det känns som att idag kan man inte göra en bra scifi-film, vara rakryggad och säga "jag står för den här filmen". Det måste alltid vara något annat, typ en satir eller annan jävla skit (ops, inget ont om Robocop, den bästa satiren någonsin). 2010 bjuder visserligen på ett par smällkarameller, The Road och Moon. Jag har höga förväntningar på dem båda. Vi får la se hur de går änna va?